Följder av val och valfrihet
Diskussionen om Stockholmsmodellen är livlig och invektiven haglar. Men ännu vet vi ganska lite om hur förändringarna i stockholmssjukvården kommer att påverka kvalitet och tillgänglighet. Är det borgerlig eller socialdemokratisk politik som leder till den bästa vården?
Redan i dag finns dock ett utmärkt underlag för att jämföra de två huvudalternativen i svensk sjukvårdspolitik. Sverige har 20 självstyrande landsting där de olika politiska partierna har olika stort inflytande. I vissa landsting är socialdemokraterna dominerande och i andra landsting är borgerliga partier i majoritet.
Därför är det ganska enkelt att statistiskt undersöka vilka konsekvenserna blir av att medborgarna i ett visst landsting röstar på socialdemokraterna. Om tesen att borgerlig politik leder till sämre vård är sann borde det finnas ett positivt samband mellan vårdkvaliteten och andelen i ett landsting som röstar på socialdemokraterna.
Så låt oss undersöka saken genom så kallad regressionsanalys. I diagrammet nedan jämförs två variabler; andelen personer som röstade på socialdemokraterna i ett visst landsting och andelen personer som fick komma på besök i primärvården inom sju dagar.
Det verkar finnas ett samband, men inte i förväntad riktning. Tolkningen av sambandet blir:
- Om andelen som röstar på socialdemokraterna i ett visst landsting ökar med tio procentenheter leder detta till att andelen personer som måste vänta mer än sju dagar på besök i primärvården ökar med 2,6 procentenheter.
Nåja, det kan ju vara så att den marknadsstyrda moderatvården visserligen leder till god tillgänglighet, men att vårdresultatet blir desto sämre. Så det är väl bäst att jämföra vårdkvaliteten också.
Det övergripande mått på vårdkvalitet som i dag är internationellt accepterat och gångbart är ”åtgärdbar dödlighet”. Måttet beräknas som det antal dödsfall som hade kunnat undvikas med en god och ändamålsenlig sjukvård.
I diagrammet nedan jämförs två variabler; andelen som röstade på socialdemokraterna i förra valet och åtgärdbar dödlighet för kvinnor respektive män i respektive landsting.
Även här finns det ett tydligt samband, men denna gång positivt. Tolkningen av regressionen blir:
- Om andelen som röstar på socialdemokraterna i ett visst landsting ökar med tio procentenheter ökar antalet onödiga (undvikbara) dödsfall bland kvinnor i landstinget med 2,5 stycken per 100000 invånare. Undvikbara dödsfall bland män ökar med 4 stycken per 100000 invånare.
Påståendet från Mona Sahlin och Ylva Johansson om att
”Den moderatstyrda alliansen för Sverige allt närmare ett tudelat sjukvårdssystem, där flertalet patienter och medborgare får betala med försämrad vård.”
verkar sakna empiriskt stöd. Nåväl, detta är kanske inte den första politiska floskel som har varit svår att belägga empiriskt. Men kanske bör socialdemokraterna inte tala fullt så högt om sin egen förträfflighet.
Sedan några år tillbaka finns nämligen ganska mycket av empiriska data om hur bra eller dåligt vården fungerar i olika delar av landet. Att försöka måla upp Stockholm som vårdhelvetet på jorden är därför en strategi som riskerar att slå tillbaka.
Redan i dag finns dock ett utmärkt underlag för att jämföra de två huvudalternativen i svensk sjukvårdspolitik. Sverige har 20 självstyrande landsting där de olika politiska partierna har olika stort inflytande. I vissa landsting är socialdemokraterna dominerande och i andra landsting är borgerliga partier i majoritet.
Därför är det ganska enkelt att statistiskt undersöka vilka konsekvenserna blir av att medborgarna i ett visst landsting röstar på socialdemokraterna. Om tesen att borgerlig politik leder till sämre vård är sann borde det finnas ett positivt samband mellan vårdkvaliteten och andelen i ett landsting som röstar på socialdemokraterna.
Så låt oss undersöka saken genom så kallad regressionsanalys. I diagrammet nedan jämförs två variabler; andelen personer som röstade på socialdemokraterna i ett visst landsting och andelen personer som fick komma på besök i primärvården inom sju dagar.
Det verkar finnas ett samband, men inte i förväntad riktning. Tolkningen av sambandet blir:
- Om andelen som röstar på socialdemokraterna i ett visst landsting ökar med tio procentenheter leder detta till att andelen personer som måste vänta mer än sju dagar på besök i primärvården ökar med 2,6 procentenheter.
Nåja, det kan ju vara så att den marknadsstyrda moderatvården visserligen leder till god tillgänglighet, men att vårdresultatet blir desto sämre. Så det är väl bäst att jämföra vårdkvaliteten också.
Det övergripande mått på vårdkvalitet som i dag är internationellt accepterat och gångbart är ”åtgärdbar dödlighet”. Måttet beräknas som det antal dödsfall som hade kunnat undvikas med en god och ändamålsenlig sjukvård.
I diagrammet nedan jämförs två variabler; andelen som röstade på socialdemokraterna i förra valet och åtgärdbar dödlighet för kvinnor respektive män i respektive landsting.
Även här finns det ett tydligt samband, men denna gång positivt. Tolkningen av regressionen blir:
- Om andelen som röstar på socialdemokraterna i ett visst landsting ökar med tio procentenheter ökar antalet onödiga (undvikbara) dödsfall bland kvinnor i landstinget med 2,5 stycken per 100000 invånare. Undvikbara dödsfall bland män ökar med 4 stycken per 100000 invånare.
Påståendet från Mona Sahlin och Ylva Johansson om att
”Den moderatstyrda alliansen för Sverige allt närmare ett tudelat sjukvårdssystem, där flertalet patienter och medborgare får betala med försämrad vård.”
verkar sakna empiriskt stöd. Nåväl, detta är kanske inte den första politiska floskel som har varit svår att belägga empiriskt. Men kanske bör socialdemokraterna inte tala fullt så högt om sin egen förträfflighet.
Sedan några år tillbaka finns nämligen ganska mycket av empiriska data om hur bra eller dåligt vården fungerar i olika delar av landet. Att försöka måla upp Stockholm som vårdhelvetet på jorden är därför en strategi som riskerar att slå tillbaka.
Det här inlägget skrevs av Den hälsosamme ekonomisten
lördag, mars 15, 2008.
